Ändringar

2 760 byte lades till ,  1 augusti 2018 kl. 00.45
m
Rad 1: Rad 1:  
[[Fil:CarlBruse.jpg|thumb|150px|höger|Carl Bruse]]
 
[[Fil:CarlBruse.jpg|thumb|150px|höger|Carl Bruse]]
Carl Bruse föddes den 25:e juli 1873 i byn Brunsberg i Brunskogs socken, Jösse härad i Värmland, som Carl Samuel Olsson, son till maskinisten Samuel Olsson och dennes hustru Clara Maria Persdotter. Carl var den femte av sju syskon. Fadern kom ursprungligen från Trankil socken längst ner i sydvästra hörnet av Värmland, på gränsen mot Dalsland och Norge. Modern kom från Billingsfors mitt i norra delen av Dalsland.
+
Carl Bruse föddes den 25:e juli 1873 i byn Brunsberg i Brunskogs socken, Jösse härad i Värmland, som Carl Samuel Olsson, son till maskinisten och skepparen<ref>[http://www.tugboatlars.se/Borgvik.htm Bogserbåten Borgvik,] på vilken Samuel Olsson var skeppare 1874-1900</ref> Samuel Olsson och dennes hustru Clara Maria Persdotter. Carl var den femte av sju syskon. Fadern kom ursprungligen från Trankil socken längst ner i sydvästra hörnet av Värmland, på gränsen mot Dalsland och Norge. Modern kom från Billingsfors mitt i norra delen av Dalsland.
 +
 
 +
I dalgången mellan sjöarna Värmeln och Säveln rinner det vatten som kallas Brunsbergsälven. I dalgången gick från 1871 också Nordvästra stambanan, idag Värmlandsbanan, som sammanbinder Västra stambanan med Norge från Laxå i Närke. Spångedal är ett gammalt namn för byn Brunsberg, som ligger mitt på sträckan mellan sjöarna. På platsen fanns från andra halvan av 1600-talet en stångjärnshammare som utvecklades till Brunsbergs bruk. Brukets verksamhet upphörde på 1880-talet.
 +
== Barndom och ungdom==
 +
Eftersom fadern Samuel arbetade som maskinist på Brunsbergs bruks ångbåt bodde familjen i ett av de hus som kallades Basarerna, en rad med tjänstebostäder för brukets anställda som ligger längs järnvägen vid nuvarande Brunsbergs station. Sommaren 1880, när Carl fyllde sju, gick han en termin om tio veckor i småskolan i Moriansfors, ett bruk som ligger någon kilometer öster om Brunsberg. Efter det gick han i folkskola och fortsättningsskola vid bruket i Brunsberg. Efter fortsättningsskolan läste Carl "för prästen" och konfirmerades i oktober 1888.
 +
 
 +
Den snart 16-årige Carls första arbete blev som eldare på ångbåten Borgvik som fadern Samuel förde befälet på. Med båten bogserade de kol och timmer från Brunsberg över sjön Värmeln ner till Borgvik. Arbetet på bogserbåten startade så tidigt på våren som det var möjligt och i början av säsongen var det mycket att göra med timret som avverkats under vintern. Mot slutet av sommaren och under hösten var arbetet lugnare. Sista resan gjordes sent i november och under vintern 1890 hjälpte Carl till vid bruket med mätning av timmer och när våren kom vidtog arbetet på bogserbåten igen.
 +
 
 +
Föräldrarna tänkte sig att Carl så småningom skulle efterträda fadern som maskinist på Borgvik, men Carl ville inte det. Han hade intresserat sig för militäryrket och för volontärskolan och fick till slut sina föräldrars motvillga godkännande att söka anställning som militär. Efter två år på bogserbåten om sommaren och med timmermätning på vintern började den snart 18-årige Carl sin anställning som volontär vid Alsters kompani av Nerikes regemente.
 +
 
 +
== Rekrytutbildning vid Sannahed ==
 +
Ett vanligt sätt att bli officer var att börja som volontär. Volontärerna var frivilliga som utbildade sig oavlönade till underofficerare och officerare både vid armén och flottan. Den 22 april 1891, med tre månader kvar till sin artonde födelsedag, antogs Carl till volontär vid Närkes regemente. ''N:r 88 Olsson'' vid Alsters kompani blir snart ''N:r 88 Bruse''. Carl Olsson får alltså soldatnamnet Bruse, förmodligen taget från hans hemort Brunskog.
 +
 
 +
Vid Sannahed mellan Kumla och Hallsberg genomgick Carl den 90 dagar långa rekrytutbildningen under sommaren 1891. Carl var en av 17 rekrytvolontärer och han var en av de yngsta och hans skolutbildning heller inte lika bra som de andras så han fick anstränga sig hårt för att hålla jämna steg med sina kamrater.
 +
 
 +
== Infanterivolontärskolan i Karlsborg ==
 +
Carl utbildades vid infanterivolontärskolan i Karlsborg och avlade korpralsexamen i juni 1892 och underofficersexamen i juni 1893, båda med beröm godkända.
   −
I dalgången mellan sjöarna Värmeln och Säveln rinner det vatten som kallas Brunsbergsälven. Spångedal är ett gammalt namn för byn Brunsberg, som ligger mitt på sträckan mellan sjöarna. På platsen fanns från andra halvan av 1600-talet en stångjärnshammare som utvecklades till Brunsbergs bruk. Brukets verksamhet upphörde på 1880-talet.
   
== Underofficer Carl Bruse ==
 
== Underofficer Carl Bruse ==
 
[[Fil:ExamenKarlsborg1893.jpg|thumb|160px|höger|Examensbetyg från underofficersskolan]]
 
[[Fil:ExamenKarlsborg1893.jpg|thumb|160px|höger|Examensbetyg från underofficersskolan]]
När Carl Olsson kallades till mönstring i Jösse härads kompaniområde 1894 var han redan militär. I inskrivningslängden fick han inget nummer med kommentaren att han var volontär i ''Livregementet till fot''. Soldatnamnet Bruse noterades bredvid hans patronymikon Samuelsson. Förmodligen var Carl inte på plats vid inskrivningen eftersom man inte noterat att han kallades Olsson.
     −
Den 22 april 1891, med tre månader kvar till sin artonde födelsedag, antogs Carls till volontär vid Närkes regemente. ''N:r 88 Olsson'' vid Alsters kompani blir snart ''N:r 88 Bruse''. Carl Olsson får alltså soldatnamnet Bruse, förmodligen taget från hans hemort Brunskog. Han utbildades vid infanterivolontärskolan i Karlsborg och avlade korpralsexamen i juni 1892 och underofficersexamen i juni 1893, båda med beröm godkända. Ett vanligt sätt att bli officer var att börja som volontär. Volontärerna var frivilliga som utbildade sig oavlönade till underofficerare och officerare både vid armén och flottan.
+
1893 slogs ''Närkes regemente'' och ''Livregementets grenadjärkår'' samman och bildade ''Livregementet till fot''. Livregementets grenadjärkår hade ursprungligen övningsplats vid Utnäs löt i Strömsholm medan Närkes regemente höll till vid Sannahed söder om Kumla. De båda gamla regementena bildade varsin bataljon i det nya och övningsplats blev Sannahed.
   −
1893 slogs ''Närkes regemente'' och ''Livregementets grenadjärkår'' samman och bildade ''Livregementet till fot''. Livregementets grenadjärkår hade ursprungligen övningsplats vid Utnäs löt i Strömsholm medan Närkes regemente höll till vid Sannahed söder om Kumla. De båda gamla regementena bildade varsin bataljon i det nya och övningsplats blev Sannahed.
+
När Carl Olsson som 21-åring kallades till mönstring i Jösse härads kompaniområde 1894 var han alltså redan militär. I inskrivningslängden fick han inget nummer med kommentaren att han var volontär i ''Livregementet till fot''. Soldatnamnet Bruse noterades bredvid hans patronymikon Samuelsson. Förmodligen var Carl inte på plats vid inskrivningen eftersom man inte noterat att han kallades Olsson.  
   −
[[Fil:sergeantBruse.jpg|thumb|140px|vänster|Sergeant av 2:dra klass]]Carl deltog i arméns fälttjänstövningar i Uppland 1894 och i desamma i Närke 1895, och 1897 förordnades han till volontärvicekorpral med lön. I september-oktober 1897 var Carl kommenderad som biträde åt läraren i militärövningar vid ''Örebro högre allmänna elementarläroverk'', eller ''"Karro"''. Militärövningar<ref>[http://www.orebro.se/5393.html Milirärövningar vid läroverket i Örebro]</ref> var en obligatorisk del i skolutbildningen på den här tiden och utövades i anslutning till gymnastikutbildningen. Två gånger om året, en gång på hösten och en gång på våren, hade man utsträckta militärövningar med exercis, kompaniövningar, skjutövningar och liknande.
+
[[Fil:sergeantBruse.jpg|thumb|140px|vänster|Sergeant av 2:dra klass]]Carl deltog i arméns fälttjänstövningar i Uppland 1894 och i desamma i Närke 1895, och 1897 förordnades han till volontärvicekorpral med lön. I september-oktober 1897 var Carl kommenderad som biträde åt läraren i militärövningar vid ''Örebro högre allmänna elementarläroverk'', eller ''"Karro"''. Militärövningar<ref>[http://extra.orebro.se/stadsarkivet/berattelserurarkiven/berattelserurarkiven/idrottpakarolinskaskolanpa1800talet.5.242f1fb1556288bfbf2683a.html Militärövningar vid läroverket i Örebro]</ref> var en obligatorisk del i skolutbildningen på den här tiden och utövades i anslutning till gymnastikutbildningen. Två gånger om året, en gång på hösten och en gång på våren, hade man utsträckta militärövningar med exercis, kompaniövningar, skjutövningar och liknande.
    
På sommaren 1898 var Carl kommenderad vid infanteriskjutskolan i Rosersberg och i november samma år konstituerades ''Volontärkorpralen vid Östra Nerikes kompani N:r 129 Carl Samuel Bruse'' till sergeant av 2:dra klassen med tillhörande lön och andra förmåner. Som sergeant vid regementet tillhörde Carl det 7:de - ''Vestra Nerikes kompani'' där friherre Fabian de Geer tidigare varit kompanichef. 1902 och 1903 deltog Carl i fälttjänstövningarna i Södermanland respektive Södermanland-Närke.
 
På sommaren 1898 var Carl kommenderad vid infanteriskjutskolan i Rosersberg och i november samma år konstituerades ''Volontärkorpralen vid Östra Nerikes kompani N:r 129 Carl Samuel Bruse'' till sergeant av 2:dra klassen med tillhörande lön och andra förmåner. Som sergeant vid regementet tillhörde Carl det 7:de - ''Vestra Nerikes kompani'' där friherre Fabian de Geer tidigare varit kompanichef. 1902 och 1903 deltog Carl i fälttjänstövningarna i Södermanland respektive Södermanland-Närke.
Rad 22: Rad 36:  
Förutom den militära utbildning Carl fick som officer praktiserade han i skogsarbete. Skogvaktare Adolf Riddarsporre intygar 1894 att Carl "''under tiden jemte witsord om god flit i förening med ordningfullt och hedrande uppförande''" biträtt honom med timmermärkning under flera vintrar samt huggit timmer och kolved och gallrat under våren 1894. Samma år skriver Berthold Olsson, skogvaktare vid Borgviks aktiebolag, i ett rekommendationsbrev "''att han (Carl) under denna tid ådagalagt flit och god arbetsförmåga och ett i allo hedrande uppförande. Hvarför jag honom vill rekomendera till det bästa''". I det senare framgår att Carl deltagit i arbete med kolning i milor med alla dess moment.
 
Förutom den militära utbildning Carl fick som officer praktiserade han i skogsarbete. Skogvaktare Adolf Riddarsporre intygar 1894 att Carl "''under tiden jemte witsord om god flit i förening med ordningfullt och hedrande uppförande''" biträtt honom med timmermärkning under flera vintrar samt huggit timmer och kolved och gallrat under våren 1894. Samma år skriver Berthold Olsson, skogvaktare vid Borgviks aktiebolag, i ett rekommendationsbrev "''att han (Carl) under denna tid ådagalagt flit och god arbetsförmåga och ett i allo hedrande uppförande. Hvarför jag honom vill rekomendera till det bästa''". I det senare framgår att Carl deltagit i arbete med kolning i milor med alla dess moment.
   −
Från november 1894 till oktober 1895 gick Carl på ''Wermlands och Örebro läns skogsskola'' i Presterud. På sensommaren deltar Carl, som en del av utbildningen, i kolning vid Håkanbol. Han skriver då en [[Kolnings-Journal 1895|kolningsjournal]] som är läsvärd. Den lyser av en 22-årings nyfikenhet tillsammans med en noggrannhet som kanske var ett personlighetsdrag hos Carl. I hans sammantaget fina betyg syns ett ingenjörsdrag:
+
Från november 1894 till oktober 1895 gick Carl på ''Wermlands och Örebro läns skogsskola'' i Presterud. På sensommaren deltar Carl, som en del av utbildningen, i kolning vid Håkanbol. Han skriver då en [[Kolnings-Journal 1895|kolningsjournal]]<ref> [[Kolnings-Journal 1895|Läs Carls kolningsjournal från 1895]]</ref> som är läsvärd. Den lyser av en 22-årings nyfikenhet tillsammans med en noggrannhet som kanske var ett personlighetsdrag hos Carl. I hans sammantaget fina betyg syns ett ingenjörsdrag:
 
#'''Skogshushållning''' med tillhörande arbeten: ''med beröm godkänd''
 
#'''Skogshushållning''' med tillhörande arbeten: ''med beröm godkänd''
 
#'''Kännedom''' om de allmänna skogsträden: ''med beröm godkänd''
 
#'''Kännedom''' om de allmänna skogsträden: ''med beröm godkänd''
Rad 37: Rad 51:     
== Bokhållare vid Ullavi gård ==
 
== Bokhållare vid Ullavi gård ==
Ullavi var fram till början av 1870-talet översteboställe för Livregementets husarkår och innehades av baron Palmstjerna. Bostället drogs sedan in av staten. Ullavi arrenderades därefter av officeren och friherren Fabian Otto de Geer på Bålby från 1874 till 1890 och vidare fram till november 1902. Carl Bruse var bokhållare vid Ullavi i två år från mars 1901 till mars 1903. Fabian de Geer var född på Säbylund i Kumla som ägdes av familjen Lewenhaupt men som vid Fabians födelse hade arrenderats av hans far.
+
[[Ullavi gård|Ullavi]] var fram till början av 1870-talet översteboställe för Livregementets husarkår och innehades av baron Palmstjerna. Bostället drogs sedan in av staten. Ullavi arrenderades därefter av officeren och friherren Fabian Otto de Geer på Bålby från 1874 till 1890 och vidare fram till november 1902. Carl Bruse var bokhållare vid Ullavi i två år från mars 1901 till mars 1903. Fabian de Geer var född på Säbylund i Kumla som ägdes av familjen Lewenhaupt men som vid Fabians födelse hade arrenderats av hans far.
    
== Säbylund ==
 
== Säbylund ==
Rad 43: Rad 57:     
== Lärare vid Kävesta folkhögskola ==
 
== Lärare vid Kävesta folkhögskola ==
Under ett halvår, vintern och våren 1903-1904 var Carl biträdande lärare vid Örebro läns folkhögskola i Kävesta. Det kan ha varit här han först mötte sin blivande fru [[Anna Karlsson]].
+
Under ett halvår, vintern och våren 1903-1904 var Carl biträdande lärare vid Örebro läns folkhögskola i Kävesta. Det var här han först mötte sin blivande fru [[Anna Karlsson]].
    
== Bruksförvaltare vid Karmansbo bruk ==
 
== Bruksförvaltare vid Karmansbo bruk ==
[[Fil:KarmansboKarta.jpg|thumb|150px|höger|Karmansbo bruk 1905-1911]]
+
[[Fil:KarmansboHerrgard.jpg|thumb|190px|höger|Karmansbo herrgård 2013]]
Den 1 maj 1904 blir Carl bruksförvaltare vid järnbruket i Karmansbo i Västmanland.
+
Den 1 maj 1904 blir Carl bruksförvaltare vid järnbruket i Karmansbo<ref>[http://www.karmansbo.se/ Karmansbo bruk i Västmanland]</ref> i Västmanland.
    
Första tiden bor han vid gården ''Täkten'' alldeles intill bruket men på västra sidan av strömmen. Karmansbo bruk och herrgård ligger på östra sidan av Hedströmmen i Heds socken. Sockengränsen går längs strömmen och eftersom Carl först bodde på den västra sidan var han då kyrkobokförd i Västra Skedvi församling.
 
Första tiden bor han vid gården ''Täkten'' alldeles intill bruket men på västra sidan av strömmen. Karmansbo bruk och herrgård ligger på östra sidan av Hedströmmen i Heds socken. Sockengränsen går längs strömmen och eftersom Carl först bodde på den västra sidan var han då kyrkobokförd i Västra Skedvi församling.
Rad 55: Rad 69:  
Carl förvaltade brukets jord- och skogsegendomar och hade hand om skötseln av järnbruksarbetarnas bostäder. Han skötte också en del bokföring vid bruket. Karmansbo bruks skogsegendomar uppgick till 15 000 tunnland och skogsverksamheten sysselsatte runt 75 personer. Vid 1900-talets början var mycket av skogen närmast bruket avverkad och landskapet var mycket öppet. Karmansbo smedja förbrukade kol från 3 kolmilor per vecka.
 
Carl förvaltade brukets jord- och skogsegendomar och hade hand om skötseln av järnbruksarbetarnas bostäder. Han skötte också en del bokföring vid bruket. Karmansbo bruks skogsegendomar uppgick till 15 000 tunnland och skogsverksamheten sysselsatte runt 75 personer. Vid 1900-talets början var mycket av skogen närmast bruket avverkad och landskapet var mycket öppet. Karmansbo smedja förbrukade kol från 3 kolmilor per vecka.
   −
Efter att ha investerat i en ny och modernare hytta i Köping hamnade företaget i ekonomiska trångmål och skogsfastigheterna såldes 1909. I juli detta år måste Carl lämna sin anställning vid bruket.
+
Efter att Karmansbo bruk investerat i en ny och modernare hytta i Köping hamnade företaget i ekonomiska trångmål och skogsfastigheterna såldes 1909. I juli detta år måste Carl lämna sin anställning vid bruket.
    
== Jordbruksförvaltare vid Skyllbergs bruk ==
 
== Jordbruksförvaltare vid Skyllbergs bruk ==
Rad 79: Rad 93:  
Äldsta sonen Gustav flyttade via Karlstad till Göteborg och vid år 1900 bodde systern Clara Augusta hos honom. Yngsta systern Gerda Sofia, eller ''faster Gerda'', bodde kring år 1940 på Ullavi.
 
Äldsta sonen Gustav flyttade via Karlstad till Göteborg och vid år 1900 bodde systern Clara Augusta hos honom. Yngsta systern Gerda Sofia, eller ''faster Gerda'', bodde kring år 1940 på Ullavi.
   −
Alla Carl Bruses fyra vuxna syskon återvände till trakten kring Brunsberg och alla dog ogifta. Äldsta brodern Gustav fick en son, Gustav Verner, år 1900 med en Maria Charlotta Erdman i Göteborg. Gustav Verner, eller Lill-Gustav, flyttade i trettonårsåldern med fadern hem till Brunsberg och bodde med Gustavs syster Julia Maria och farmodern.
+
Alla Carl Bruses fyra vuxna syskon återvände till trakten kring Brunsberg och alla dog ogifta.
 +
 
 +
Äldsta brodern Gustav fick en son, Gustav Verner, år 1900 med en Maria Charlotta Erdman i Göteborg. Gustav Verner, eller Lill-Gustav, flyttade i trettonårsåldern med fadern hem till Brunsberg och bodde med Gustavs syster Julia Maria och farmodern. Lill-Gustav emigrerade senare till Amerika men kom tillbaka till Brunskog 1967.  
    
På Brunskogs kyrkogård finns två familjegravar. I den ena är föräldrarna Samuel och Clara Maria samt dottern Julia Maria begravda och i den andra finns syskonen Gustav, Klara Augusta och Gerda Sofia samt sonsonen Gustav Verner.
 
På Brunskogs kyrkogård finns två familjegravar. I den ena är föräldrarna Samuel och Clara Maria samt dottern Julia Maria begravda och i den andra finns syskonen Gustav, Klara Augusta och Gerda Sofia samt sonsonen Gustav Verner.