Kolnings-Journal 1895

Tisdagen den 16 Juli om aftonen kommer vi till Håkanbol för att kola, vi skulle ha 5 stycken milor.

Milorna var numrerade från 1 till 5. Mila N:r 1 låg strax nordost om ett litet torp, Skogstorp, som skulle bliva vårt högkvarter. 2:an låg fem minuters väg öster om Skogstorp. Landsvägen gick tätt förbi, och väster om denna lågo de andra milorna på tämligen stort afstånd, till 5:an som var längst avlägsen var det fullt 20 minuters väg.

Vid lottningen om milorna föll 2:an på min och min kamrat Ljunghs lott och vi dröjde inte länge innan vi gingo och tog platsen i betraktande.

Den låg på östra sidan om en smal skogsremsa som skyddade för västliga vindar, på norra sidan hade vi skydd av backslutningen med sina vid afverkningen kvarlemnade öfverståndare, mot öster och sydost var mera öppet.

Kolbottnarna voro utskottade och något ved framkörd.

Så snart körarne framkommo med våra saker började vi rusta för den första natten så godt vi kunde. På logen var halm, afsedd till en syskonbädd, hvilken vi snart togo i besittning.

Följande morgon togo vi våra verktyg och gingo till våra milplatser och började arbetet. Från Håkanbol kommo sex stycken oxkörare och började inkörningen vid 1:an och 2:an.

Vår botteplats lutade något mot väster. Kolveden bestod af smalare tämligen torr gran, samt senare något tall, ??? och björk.

Inresningen gjordes efter Östgötametod med tändtrumma i midten.

In körningen räckte i tre dagar till och med den 19. och upptog 15 kördagsverken, till framkörning af 4 lass granris 1/2 dagsverke.

Den 20. pålade vi kulle på milan af krokig björkved, som huserats vid inredningen.

Den 22. Afmättes milan och befans vara:

13,3 käpp, utgörande 1,77 Långvedar

öfre omkrets 21 meter

nedre omkrets 30,5 meter

höjd 2,3 meter

Kubikinnehållet, beräknadt som stympad kon 122,70 kbm

Kubikinnehållet, beräknadt som cylinder 121,42 kbm

Kullved 4.00 kbm

innehåll, fast vedmatta i % af milans rymdinnehåll 62

innehåll, fast vedmatta utgör kubikmeter 75,28

Lutningen af veden var så att man nätt och jämt nådde milan med fingerspetsarna om man sträckte ut armen då man stod vid foten.

Samma dag pålades riset och börjades stybbningen.

Den 23. Stybbades milan färdig, försvarligt tjockt, och påsatte vi en blockrad. Milan var nu i ordning att tändas.