Smeden Per Johan Persson är på vag nerför Skrukegatan från sitt hem Smedsjötorp strax bortom Östansjö gård. Vart år han på väg och vad för han Med sig?

Se´n lärotiden, kanske hos de mångkunniga Lerbäckssmederna, har han under vinterhalvåret i sin smedja tillverkat sådana liar som bättre än alla andra lämpade sig för det svårslagna starrgräset på de ännu inte torrlagda Kvismareängara. Det var därifrån bönderna i de stora Sköllersta- och Askersbyarna hämtade en stor del av vinterbehovet för sin kreaturshållning. Ösansjösme´n som han vanligen kallades var nu alltså ute på försäljningsresa. Det var 150 är sedan och långt framåt som Per Johan Persson kom att bli ett vida känt begrepp i Östernärkesbygden. i Sme´ns sortiment ingick också skäror och skridskor, de sistnämnda för Viningarnas behov.

Men det var inte endast det materiella behovet Östansjösme´n sökte tillfredsställa hos östernärkingarna. Han kom allteftersom att bli något av predikant eller kolportör. Den tid då Östansjösme´n var verksam med tillverkning av liar och andra nyttigheter under flera decennier sammanföll till stor del med den baptistiska väckelserörelsens framstormande i bygden. Den ena baptistförsamlingen efter den andra bildades och kapell och bönhus växte upp bl. a. i Testa med utpost i Boängen.

Per Johan Persson föddes 1810 i Nedre Skruke, blev gift med Fiskingeflickan 1 Anna, var till sin bortgång bosatt vid Smedstorp underöstansjö. Förutom sin yrkesskicklighet hade han tillägnat sig läs- och skrivkunnighet, något som inte varsåvanligtpadentiden.lmånga styck-en kom han följaktligen att bli präst och klockare i sin hemförsamling Sköllersta till stor hjälp. då barnen skulle gå och läsa, vid giftermål och dödsfall. Östansjö rote var stor och rnycket folkrik och amen fick säkerligen ställa upp i många andra sammanhang också. isin verksamhet som lieförsäljare i en stor bygd och genom kontakten med präster-skapet kom Östansjösm n snart 'förbin-delse med den framryckande baptiströ-reisen. Han måste ha påverkats. 1 en av hans biblar, i min ägo, har han själv skri-vit att han var 'lödd för andra gången i Asket 1856". Hett naturligt ställer man sig frågan, om han blev baptist eller om han förblev sin församlingskyrka i Sköllersta trogen. 1 Prästerskapet var säkerligen mycket angeläget att ha kvar den skriv- och lä-skunnige ÖstansjösrM n päusi n sida" en synnerligen brydsam situation_ Det varju till stordel bland skog sbygdens folk som väckelsen siorrnadeiram kraftigast. Som uppskattning för sin medhjälp till präst och klockare i Sköliersta fick östansjös-rinn en gång den sällsynta ynnesten att från predikosto len få förku nna Gudsord. Under sinatörsäljningsfärdersom sträck-te sig bort till Hampetotp och Vinön sarniade Per Johan Persson under kvällsstunderna i någon bondes storstu-ga ofta en stor skara människor, som lyssnade till hans utläggningar om den rätta tron, som just i dessa trakter och dessa svåra brytni ngstider var föremål för diskussioner och dispyter. Östansiösrr& PerJohan Perssonvar en lättsam, vänlig och språksam man och var säkerligen välkommen i bondehem-men i bygden söder om Kvismaredalen. Hans verksamhet som tillhandahållare av behövliga verktyg och som religiös förkunnare var utan tvekan mycket upp-skattad. Mårten Lindqvist (dotterdotterson till Per Johan Persson)