Datorprogram för släktforskning

För inte så många år sedan var släktforskningen ett rent hantverk. Med anteckningsmaterial i högsta hugg satt man i Landsarkiven och bläddrade i de gamla kyrkoböckerna. Under 1950-talet mikrofilmades kyrkoböckerna av representanter från Mormonkyrkan och då fick Riksarkivet en uppsättning av materialet.

När jag som tonåring först kom i kontakt med släktforskningen kunde man beställa mikrofilmskopior för lån och om man inte själv hade apparat för att titta på filmen så fanns sådana att tillgå på stadsbiblioteket. Anteckningar gjorde man fortfarande på papper. När jag sedan, i vuxen ålder, återfick intresset för släktforskning hade mycket förändrats. Datorer hade blivit var mans egendom och mikrofilmerna hade digitaliserats och var tillgängliga via internet.

Att kunna sitta hemma vid sin dator och bläddra i kyrkoarkiven har gjort släktforskningen mycket mera tillgänglig och samtidigt också mer populär. Det kan också gå mycket fortare att forska nu när man inte behöver vänta på att nästa paket av beställda mikrofilmer ska komma.

Några tips till att borja med

Den här artikeln är ingen en komplett manual för val av program för din släktforskning. I bästa fall skingrar jag några dimmor kring vad som finns och vad du behöver. Det finns mycket mera hjälp att få från andra hemsidor och lite Googlande på egen hand kommer att hjälpa dig lite mer tillrätta. Men några tips ska jag förstås ge nu när jag har börjat.

Program för att kunna läsa i arkiven

För att läsa i de svenska kyrkoarkiven via internet finns det program från tre huvudkonkurrenter. Den jag först kom i kontakt med var företaget Genline och de två andra är Riksarkivets egna SVAR och företaget ArkivDigital. Idag använder jag bara ArkivDigital som jag tycker är lättast att använda och innehåller nyfotograferade bilder på kyrkoböckerna och på böcker ur andra arkiv som kan vara intressanta för släktforskare. ArkivDigitals bilder är som sagt nytagna och i färg och därmed mycket lättlästa, eller i alla fall tydliga, jämfört med de digitaliserade mikrofilmerna.

Alla tre är abonnemangstjänster och kostar i storleksordningen 1000 kr per år. De har också abonnemang för kortare perioder som kostar någon eller några hundralappar och ger möjlighet att prova på. Man kanske inte har tid att släktforska året runt och det talar ju också för att kortare abonnemang är ett bra alternativ.

Det är viktigt att poängtera att de inte har riktigt samma innehåll. ArkivDigital är nyast och håller på att fotografera böcker för fullt. Jag har haft tur hittills och alla församlingar jag behövt har funnits. På företagens hemsidor finns innehållsförteckningar så att man kan jämföra dem lite grand.

Mitt bästa råd är att prova lite själv. Var beredd på att byta någon gång och börja med korta abonnemang.

Arkiv som man kör på sin dator

Det finns flera offline-arkiv som man kan köpa på CD eller DVD-skiva. De kostar förstås en del pengar och är inte alls nödvändiga för att börja släktforska. De som jag tycker är mest användbara är Sveriges Dödbok 1901-2009 och Sveriges Befolkning. Den senare finns i sex titlar från olika år: 1880, 1890, 1900, 1970, 1980 och 1990. Dödboken innehåller sökbara uppgifter på nästan alla som avlidit i Sverige mellan åren 1901 och 2009. Befolkningsskivorna innehåller alla personer som levde i Sverige respektive år.

Har man släktingar som levde i Stockholm är också skivan Rotemannen mycket användbar. Den innehåller det så kallade Rotemansarkivet som fördes över Stockholms befolkning under åren mellan 1878 och 1926. Rotemansarkivet finns också sökbart utan kostnad via internet på Stockholms stadsarkivs hemsida.

Det finns också en skiva med ett register över en stor del av de Begravda i Sverige.

Skivorna är utgivna av Sveriges Släktforskarförbund och kan köpas direkt från deras nätbutik. Vill man ha alla måste man dock göra sig av med flera tusenlappar.

Annat bra på internet

Sveriges Släktforskarförbunds hemsida är en innehållsrik källa till mycket om släktforskning.

Jag har upptäckt att sökfunktionen på Ratsit är användbar när man söker människor som lever nu.

Ellis Island Foundation har ett sökbart register över passagerarlistor för fartyg som kom till New York. Bra för att hitta Amerikaemigranter.

Lokala hembygdsföreningar har ofta mer eller mindre informativa hemsidor. Detsamma gäller kommunerna.

På Lantmäteriets hemsida kan man söka efter och titta på historiska kartor.

Ja, den här listan kan göras lång. Lite kreativ Googlesökning kan göra underverk. Det är bara fantasin som sätter gränsen.

Att hålla reda på resultaten

Så kommer vi till det svåraste: att välja ett program för att hålla reda på forskningsresultaten.

Det finns många program, några på svenska, några är gratis, många är billiga och några är dyra. Många fungerar i Windows, några i Mac-OS och några i Linux. Många av programmen kan publicera resultaten på en hemsida på internet för den som vill dela med sig av resultaten.

Vissa av programmen i den senare kategorin är helt internetbaserade och körs alltså bara på internet. Jag har valt ett sådant för min egen forskning: The Next Generation of Genealogy Sitebuilding, TNG. Det har både för- och nackdelar och för mig överväger fördelarna. Programmet är kraftfullt och har den stora fördelen att jag alltid har det med mig (så länge jag kan nå internet). Jag delar också forskningen med min pappa och vi behöver aldrig synkronisera innehållet, det hamnar direkt på samma ställe.

För den som börjar med släktforskning kanske ett helt internetbaserat program inte är det bästa valet. Det är bra att börja med ett program som man kör på den egna datorn. De program som är vanligast i den här kategorin och för svenska släktforkare är MinSläkt och Disgen. Båda programmen är gratis att ladda hem för att prova.

Till Mac:en finns MacFamilyTree och Reunion. Även dessa med gratis testversioner.

Ett program som finns för både Windows och Mac och som blivit jättestort är Family Tree Maker.

Kör man Linux är det främst Gramps som är känt.

Återigen en lista som kan göras lång och valet är mycket en smaksak. Ta något som känns bra och prova. Valet är inte helt slutgiltigt tack vare att nästan alla program kan utbyta information med varandra. Det går till så att man exporterar sin databas till ett filformat som kallas GEDCOM. Filen kan sedan importeras i ett annat släktforskningsprogram.

Jag vill dock varna för att export/importfunktionerna inte är helt 100%-iga mellan alla program. Det betyder att man kan behöva rätta till en del information efter importen. Därför är det bra om du lyckats välja det program du tänker använda innan din forskning innehåller för mycket information.

Viktigt om internet, släktforskning och PuL

I Sverige finns en lag om hur personuppgifter får hanteras. Lagen heter Personuppgiftslagen, eller kortare: PuL, och den reglerar bland annat personregister som hanteras i datorer.

Om du kör ett släktforskningsprogram i din dator för att hålla reda på din släkt måste du följa den här lagen. Tack och lov så är register för strikt privat bruk undantaget från lagen enligt §6. Så du kan fritt lagra personuppgifter i din privata släktforskning.

Men om du publicerar dina släktforskningsresultat på internet betraktas inte din personuppgiftshantering som privat längre. Personuppgiftslagen gäller för levande personer och om du inte tror att du kan inhämta det samtycke som lagen kräver från alla levande personer i din släktforskning (vilket förstås är praktiskt omöjligt) får du helt enkelt inte publicera informationen på internet.

När du publicerar din släktforskning på internet måste du alltså utelämna uppgifterna om alla levande personer. För vissa känsliga personuppgifter gäller dessutom sekretess i 70 år. Denna sekretess gäller även döda personer.

Så för att inte bryta mor lagen måste du på internet utelämna personuppgifter om alla levande personer och känsliga uppgifter som inte är minst 70 år gamla. [

Att byta uppgifter med andra

Det har blivit mycket populärt att släktforska och därför finns det stora chanser att de personer som du letar efter i din släkt även finns med i andra släktforskares arbete. Det är förstås ovärderligt att kunna ta del av vad andra har gjort.

Anbytarforum är ett diskussionsforum för släktforskare som varit igång länge. Det är en ovärderlig källa till information men framförallt till kontakter med andra. Här hjälper släktforskare varandra.

Det också finns flera internetbaserade tjänster för att publicera sina resultat och för att utbyta information med andra. Här tar jag några exempel:

• Ancestry.se En amerikansk tjänst som kommit till Sverige. Ancestry innehåller också arkivmaterial från många källor, bland annat svenska kyrkoarkiv genom att Ancestry köpt det svenska Genline.
• MyHeritage finns också på svenska. Här kan du visa upp ditt släktträd för andra.
• GeneaNet ger dig mojlighet att lägga upp ditt släktträd och att leta i andras.
• Och så vill jag också nämna DISBYT. Här är inte fokuset att publicera utan att, som namnet antyder, utbyta information med andra släktforskare.

När man byter uppgifter med andra, oavsett hur man gör, är det viktigt att man kontrollerar uppgifterna innan man lägger till dem i sin egen forskning. Släktforskare är, precis som alla andra, olika duktiga. Det allvarligaste man kan göra är att slarva när man forskar och man får låta bli att ta sina gissnigar som sanna. Man har ju tyvärr ingen aning om hur noggranna andra forskare är och därför måste man kontrollera uppgifterna med originalkällorna (arkiven). Det kan låta som om man måste göra jobbet en gång till och det ligger kanske ett uns av sanning i det, men genom att titta i andras forskningsresultat kan man ta sig ur låsningar man haft länge.

Jag har personligen ännu inte använt möjligheten att byta information med andra särskilt mycket men jag har ändå undersökt vad som finns bland Ancestrys användare. Flera bra tips fick jag men jag kunde också notera att det finns massor med små släktträd där någon nog bara provat att lägga upp ett mycket begränsat material. Den andra iakttagelsen jag gjort är att det finns mycket felaktigheter i många av träden. Men jag hittade mycket som jag betraktar som ledtrådar värda att kolla upp.

Sammanfattning

Då är det dags att sammanfatta vad som kan behövas för att börja släktforska.

• En dator och anslutning till internet
• En bra tjänst för att kunna bläddra i gamla kyrkoarkiv
• Ett datorprogram där du kan spara den information som du hittar

Saker du inte måste ha men som är bra

• En samling bra länkar till informationskällor på internet
• Arkivsamlingar som kan köpas på CD eller DVD
• Något sätt att kunna dela med dig av din forskning. Internettjänster kanske?
• Böcker om släktforskning. Faktaböcker eller läroböcker. Kolla bibliotek och bokhandel.

Och tänk på hur du hanterar information som du publicerar på internet. Det kan inte nog poängteras.